Om det är något nian lärt mig så är det att Endings are hard. Att tårar kommer att fällas oavsätt om man gillar sin klass eller inte. I tisdags var det middag med klassen. Det var så oerhört underbart. Alla var så himla vackra, uppklädda, glada. Känslan under hela kvällen var obeskrivlig. Glädje, sorg, rädsla och hopp. Jag tror inte att man förstår hur mycket allt faktiskt betyder för än förrän man har kommit till tiden då det är dags att släppa taget. Även om jag kanske inte är bästa vän med alla så är det hela klassen som helhet som jag älskar så mycket. Och att behöva lämna dem jag faktiskt gått i samma klass som i 9 år gör ont, det var aldrig någon som sa att det skulle vara enkelt. Idag fälldes många tårar, det var sista gången vi träffade en av våra lärare i skolan, det var sjukt jobbigt och de flesta i klassen grät nog haha. Att sluta nian, att veta att det är slut på riktigt är en skrämmande tanke, det gör mig tårögd bara att skriva om det.